Ord vi nästan bara ser i kryssens värld
Hur kommer det sig att ord som inte längre används lever, frodas och är vanliga i korsord? Det kan vara ord som minner om det gamla bondesamhället eller som är så smala i sin användning att de knappt finns med i ordböckerna – ord som vi inte längre tar i vår mun men som tycks leva ett eget och högst vitalt liv i korsordens värld. När använde du ordet dat i stället för stordåd eller utbrast ”Oj vilken eda här var!” när du paddlade kanot och kom in i en bakström?
Listan på dessa ord är lång och alla som löser korsord har säkert funderat på varför de dyker upp så ofta. Som konstruktör får jag ofta frågan ”Är det inte hemskt knepigt att få ihop alla ord, vågrätt och lodrätt, så att det blir riktiga ord överallt och att det hela går ihop även på slutet? (Här tänker sig nog frågeställaren det fruktade nedre högra hörnet). Svaret brukar ofta bli att det är lättare att konstruera ett korsord än att lösa det, ty konstruktören kan ju, i motsats till lösaren, välja precis vilka ord han eller hon själv vill. Precis på samma sätt som artikelförfattaren och tillika konstruktören just undvek ordet hen. Det är ju kanske att förminska själva korsordskonstruerandet något, men det är i alla fall inte svårt att konstruera ett korsord, men alldeles säkert svårt att konstruera ett bra korsord.
Men nu tillbaka till korsordsorden. Vi har nu konstaterat att korsordskonstruktören får välja precis vilka ord som denne behagar och det är många, väldigt många. Svenska Akademiens ordlista (SAOL), som nog måste räknas som varje konsordsmakares bibel innehåller 126 000 ord – bara den. Lägg därtill alla sammansättningar, egennamn, geografiska namn och etablerade förkortningar eller företagsnamn. Det finns således hundratusentals ord att välja mellan och ändå letar sig dessa småord, för det rör sig oftast om små korta ord, in i konstruktörens ordväv.
Tre bokstäver som räddar krysset
AGA är ett lysande exempel (lysande som i AGA-fyr). Avses barnAGA så ser vi ofta den till leda överanvända nyckeln (frågan) BAKSLAG. AGA var dessutom ett gammalt tyskt bilmärke och är även benämningen på en indisk hederstitel. Det är knappast konstruktörens vurm för gamla fyrar eller indiska arvfurstar som gör att ordet är så frekvent i korsord. Nej det är givetvis dess enkla och korta uppbyggnad. En konsonant omgärdad av två vokaler, två A:n till på köpet. Enkelt att matcha ihop med andra korsande ord. Det är alltså inget ord konstruktören aktivt väljer. Det väljer sig självt.
Kittet i ordväven
Ord som inte längre används förutom i korsord är t.ex ITY, ASA, ODE, EDA, BAN, SEL och RIA. De letar sig in i korsordet som ogräset tar sig in mellan de omsorgsfullt utvalda blommorna i rabatten. Dessa ord fungerar på samma sätt – de är alla kittet som håller ihop de längre, medvetet utvalda orden. Nu måste det ju inte alltid handla om gamla och förlegade ord. Men det handlar nästan alltid om ord på tre bokstäver. Det är med en suck konstruktören konstaterar att det är dags att klämma ur sig ytterligare en nyckel till EKA. TULLBÅT kanske? Nej, det känns lika nytt och fräscht som DRAR SÖDERUT på ASA. DÄR KAN MAN SITTA I LUGN OCH RO kanske? Inte heller helt ny, men alltid kul med en homonym (ord som sammanfaller fonematiskt men betyder olika saker) som RO (både substantiv och verb).
Konstruktörens livboj
Ju längre ord man har i ett korsord desto större är risken att ett av dessa små fogeord tar sig in. Det är som poetens nödrim. De är konstruktörens livbojar i en till synes hopplös väv av ord som måste gå ihop ända ner till nedre högra hörnet. Men de fungerar ju omvänt även som livbojar för lösaren; något bekant, något att börja med, något som kan ge en gratisbokstav till det lite längre och svårare ordet.
Så nästa gång du träffar på en UER som simmar omkring i ett hav av bokstäver vet du att den tog sig dit olovandes och utan inbjudan av konstruktören.
Detta handlade om vanliga ord i korsord. Vill testa och se om du hittar något av dem i vårt gratiskryss online och få chansen att vinna ett Jättekorsord?
